I lördags var jag på Uppsala Prides fest för att se om kritiken jag riktade mot förra årets festival var rättmätig (läs här). Själva festen var dock inte huvudsaken, utan fokuset låg på föreläsningarna som jag tyvärr missade på grund av att jag jobbade. Förra året riktade jag skarp kritik mot upplägget, vilket i princip var identiskt i år. Det vill säga, man arbetar intersektionellt och vill motarbeta olika typer av förtryck. Temat var Antirasism och målet var att begränsa vita mäns inflytande till ett minimum. Fortfarande vill man inte ha med några rika vita bögar att göra och skriver att ”myten om det rika homot bygger på en vit västerländsk överklass bögnorm. Vi vill inte begränsa vår politik efter kommersiella och kapitalistiska intressen som ser våra festivalbesökare som en ”köpstark grupp” (här).
På de förberedande mötena innan har man haft en förtrycksobservatör som ”har som uppgift att iaktta om någon blir illa behandlad under mötet. För att göra det utgår vi från de härskarteknikerna: Osynliggörande, Förlöjligande, Undanhållande av information, Dubbelbestraffning och Påförande av skuld och skam” (här). Kan tänka mig att deras möten blev en ganska krystad affär.
Genomgående skriver de på hemsidan om hur ”vi i väst” gör fel. Men allvarligt, saknar de insikt om hur hbtq-personer behandlas i andra delar av världen? Inte för att att vara eurocentrisk och vit, men hur himla fint har transpersoner det i Libanon? Bögar i Iran? Samtidigt som jag håller med om osmakligheten i att tolerans mot hbtq blivit en del av högernationalismen i exempelvis Nederländerna, men även alltmer inom Sverigedemokraterna. Vi har en lång väg att gå även här, men det postkoloniala perspektivet leder till fixering vid hudfärg och ursprung snarare än till en upplösning av kategorierna. Den vita ”rasen” påläggs skam och skuld för saker som forna tiders imperier gjort. Ideologisk härskarteknik, någon? Gjorde jag just en förtrycksobservation? Vill även påpeka att det inte är detsamma att argumentera mot idén om att samhället genomsyras av strukturell rasism, som att förneka förekomsten av rasism (har skrivit mer här). Uppsala Pride har även en märklig uppfattning om att ”nazismen växer sig starkare och legitimeras av institutionella makter”. Oklart vilka dessa institutioner är samt hur nazismen yttrar sig. Kanske arbetsförmedlingen? Universitetet?
Något arrangörerna blev kritiserade för av pride-besökarna var att de hyrt in sig på utestället Kalas som vanligtvis är en klubb för ystra 18-åringar, samt att många av dessa även kom till Pride-festen. Enligt vakterna och polisen var kvällen mycket lugnare än vanligt. Däremot rapporterade Uppsala Pride själva att pride-besökarna mött trakasserier av både vakter och icke-pride klientelen. Båda utsagorna stämmer säkert. Läs mer om homofobin på klubben här.
På scenen stod bland annat en estnisk dragartist som showade med sång och dans till publikens jubel. På deras hemsida beskrevs numret såhär: ”Sexodos & Erkki (est) tar dragshowen till nya nivåer med glammig cabaret och en storslagen Black Disco Diva Show med Tina Turner, Donna Summer, Diana Ross och Bonny M”. Mitt i numret går en kvinna upp på scenen och sliter micken från han som uppträder och börjar diskutera diskriminering. En av arrangörerna lyckas få ned henne så att han kunde fortsätta. Men bara en kort stund för när han sjunger Gloria Gaynors ”I will survive” kommer fyra kvinnor upp och tvingar bort honom. De säger att det är skamligt att en vit man sjunger en svart låt. Jag undrar om de är omedvetna om den homofobi som finns i Östeuropa? Det är ganska stort att en estländsk dragartist kan komma till Uppsala och uppträda med tanke på situationen för hbtq-personer i Estland. Att handgripligen avbryta honom är väl dessutom ett brott? Svårt att se att det hade tillåtits på någon annan festival. Så varför tillkallade arrangörerna inte vakterna? Varför fick han inte gå upp på scenen igen? Ja, arrangörerna stod intill när det hände och gav de militanta kvinnorna sitt tysta godkännande. Hörde en funktionär säga till en annan att Rikard Wolff satt backstage och oroade sig för att gå upp på scenen eftersom han ju också är en vit man. Kanske var han orolig för att det skulle bli mer bråk.
Att folk i publiken tillåts använda våld för att avsluta föreställningar är aldrig okej. Motivet att markera mot vita män sätter fingret på Uppsala Prides akilleshäl: det intersektionella perspektivet där alla framför allt är sin hudfärg, sitt kön, sin sexualitet; dvs. egenskaper man är född med och inte kan påverka. Man tror på en osynlig rasism varigenom man tolkar närvaron av vita män på scenen som ett utslag av diskriminering inom hbtq-rörelsen. Därmed dömer de ironiskt nog vita enligt samma rasistiska logik de vill motverka. Jag tvivlar inte på arrangörernas goda uppsåt men deras övertygelser gör att de själva blir en del av problemet snarare än av lösningen. Var fanns deras förtrycksobservatörer när den estniske dragartisten tvingades av scenen? Allt på grund av att han har ”fel” hudfärg. Det är i sammanhanget ganska talande att galningen Masoud Kamali (läs bland annat här) var en av förra årets talare.
Jag är mycket kritisk till Uppsala Prides programförklaring och ideologin som genomsyrar organisationen. Ändå känns det nödvändigt med ytor som är till för hbtq-communityn som vill träffa likasinnade utanför heteronormativitetens klubbar. Att det kom ”vanligt” klubbfolk till festen var väl på ett sätt en miss, men å andra sidan kan man ju argumentera för att dessa erbjöds ett gyllene tillfälle att komma i kontakt med alternativa identiteter. Ändå fint att se samkönade par hångla på dansgolvet utan att bli antastade eller trakasserade. Oavsett Uppsala Prides övriga brister lyckades de ändå ordna en ganska stor fest i en ganska liten stad. För det tycker jag de ska ha en eloge, samt för deras drivenhet i frågor rörande asyl- och flyktingpolitik. Med andra arrangörer kan det bli ännu bättre.
Fler länkar:
http://www.untfredag.se/uppsala/publikrekord-for-pride-1110995.aspx
http://www.unt.se/uppsala/antirasism-tema-pa-uppsala-pride-1104266.aspx


Tillställningen låter farsartad tycker jag. Min erfarenhet är att inget är så nårt styrt av normer som homo(bqt)-normativiteten. Jag minns när queer-begreppet blev stort runt 2002-2003 och det kändes nytt och inte så normativt, men efter ett tag insåg jag att normerna var nya, det var därför jag först inte kände igen dem.
Jag tror att det finns en fara att se förtryck och diskriminering överallt. I vissa fall finns den där, i andra fall är den rent imaginär. Det är lika viktigt att komma till rätta diskrimineringsproblemen med som att inte provocera fram problem som inte riktigt finns.
Jag tror som du att ideologin att ”homofobin och rasismen är osynlig” gör att man ser diskriminering överallt. Minns en episod från kantinen på Syddansk Universitet i Odense där min dåvarande tjej vars föräldrar kommer från Uruguay samt hennes väninna som har föräldrar ifrån Sri Lanka skulle äta. Mannen som slevade upp mat var kort i tonen. Min ex-tjej tänkte att han var en otrevlig jävel, och/eller att han vaknat på fel sida. Hennes väninnan var övertygad om det hade att göra med rasism. Vem hade rätt?
Intressant frågeställning som vi aldrig får veta svaret på. Att leta efter rasism är precis som att leta efter fel hos en människa, inte något som på något sätt gör världen bättre.
Tack för intressant redogörelse. Har också fundera på problem likt dessa, men aldrig längre än att normbrytandet har blivit normerande. Kul med längre tankar kring detta.
PS. Du skulle verkligen kunna vara killen på klippan i bilden överst på bloggen. Tänker alltid att det är du.
Fotot i headern togs i somras när jag och några vänner vandra i Småland. Vi lämnade av Dan på en kobbe mitt ute i ingenstans och åkte iväg med båten för att ta kort.
Rävjägarn: De interna normerna i hbtq-grupperna var en av sakerna som Uppsala Pride ville fokusera på. Att de inte lyckas med vad de vill är tråkigt, de är i alla fall medvetna om att de har normer.
Vad det gäller uppträdandet tror jag det handlade mycket om oerfarenhet och att arrangörerna helt enkelt inte visste hur de skulle hantera situationen.
[...] [...]