Lars Vilks
Många som uttalat sig har börjat med att uttrycka sin avsky mot Lars Vilks. Han får epitet som pajas, provokatör, och islamofob. Konstnär kommer nog fortfarande närmast sanningen. Samtidigt har de allra flesta uttryckt sitt stöd för yttradefriheten, vilket är betryggande. Men de flesta som uttalar sig använder Vilks och yttandefriheten för att föra fram sin syn på vad som är ”problemet” i samhället och debatten. Magnus Betnér skriver på SVT:s debattsida (här) om det han uppfattar som hyckleri i vårt tal om yttrandefriheten. Han tycker att yttrandefriheten ska vara oinskränkt och att vi bör ta bort lagen om ”hets mot folkgrupp”. Samtidigt kvalificerar han det med att den som då yttrar sig har så stort ansvar att man får acceptera dödshot. Hot som, enligt honom, en femåring kunde räknat ut skulle komma. Poängen han vill föra fram är att vi bara försvarar yttrandefrihet när det rör sig om kränkningar mot muslimer. Alltså handlar hela saken om islamofobi. Han skriver:
”När vi får se Aftonbladet ge en krönika till Åke Green. När vi får se Neo upplåta serverutrymme till någon som förnekar Stalins brott mot mänskligheten. När vi får se Judisk Krönika med bidrag från David Irwing eller bilder som Piss Christ och Ecce Homo i tidningen Dagen. Väck mig då.”
Det finns i Sverige en väldigt tolerant uppfattning av alternativa sexuella identiter, och då särskilt homosexualitet, sedan ett längre tag tillbaka. Med det sagt så finns det givetvis mycket homofobi kvar på många ställen i samhället. Samtidigt har vi förhållandevis liten tolerans mot att religion ska påverka samhället. Ja, vi låter även de politiska partierna lägga sig i vad kyrkan gör. Men omvänt vill vi ha politiken fri från religion. Därför kan man se fallet Åke Green och Ecce homo utgöra två motstående punkter i en principstrid mellan vad som är kyrkans angelägenhet och vad som är statens. Att kalla sexuella avikare för en cancersvulst på samhällskroppen var så fruktansvärt att tingsrätten ville sätta honom i fängelse i en månad. Åke Green anmäldes för hets mot folkgrupp men friades i både hovrätten och högsta domstolen. Att däremot framställa Jesus och hans lärjungar som homosexuella i Ecce Homo ansågs av de flesta som mycket mer okej. Dock mordhotades även Elisabeth Olssson och en del av de som lät visa bilderna i kyrkor och på muséer. Vi har ojämförligt mycket lättare för Pride-festivaler än för människor som följer sin religiösa tro.
Men vänta nu! De ställde ut bilder från Ecce homo i kyrkor? Kan man tänka sig att en moské i ställer ut rondellhunden idag? Man kan hoppas attt det låter sig göras i framtiden som en symbol över en tidsperiod då så många kunde bli kränkta av en skämtteckning av profeten Mohammed.
Vidare är det vanskligt att jämföra förintelseförnekare och kreatonism med de som skämtar, skymfar och raljerar över religiösa symboler. Religion är tro och besvarar när den är som bäst frågor som vår rationalitet inte mäktar med, och när den är sämre frågor som den inte borde lägga sig i. Mohammed var inte en hund. Det går inte att veta om Jesus var bög eller inte. Varken rondellhund, mohammedkarikatyrer eller ecce homo handlar om det utan om principfrågor. Förintelsen var en faktisk händelse vars konsekvenser syns över hela Europa. Det är ett faktum. Det finns fortfarande människor vid liv som överlevde lägrens fasor. Både fångar och vakter.
Det är där förintelseförnekare och kreationister liknar varandra. Deras världsuppfattningar går inte att falsifiera, dvs. vi kommer inte kunna övertyga majoriteten av dem. Deras argument bygger på en tro på konspiration i förintelsefallet och bokstavstroende bibeltolkning vad gäller kreationisterna.
Salman Rushdie
Det viktigaste i sammanhanget att komma ihåg att Lars Vilks troligen aldrig kommer att kunna leva tryggt igen för resten av sitt liv. I likhet med Salman Rushdie, Kurt Westergaard och Ayaan Hirsi Ali. Kanske slutar han med en kniv genom bröstet som den holländske filmaren Theo van Gogh. Eller som Hitoshi Igarashi som översatte Rushdies ”Satansverserna” till japanska. Detta är anledningen till att det är extra viktigt att markera mot islamistisk terrorism. Den utgör inte ett teoretiskt hot. Man kan skämta om och kritisera George W. Bush och kriget mot terrrorismen hur mycket man vill. Den islamska terrorismen drabbar våra svenska journalister, författare, politiker och konstnärer som drabbas. Inte bara där, utan här och nu. Och vi vet alla om det och de flesta av oss anpassar oss till den nya situationen där religion inte får kritiseras ostraffat. På Irland har de nu infört lagar mot hädelse, vilket även Betnér påpekar. Risken för självcensur är omfattande. Till exempel i katastroffilmen ”2012″ då alla de heligaste platserna fick gå under i en jättevåg utom de muslimska. Regissören var helt enkelt rädd om sitt liv. Överdrivet? Kanske. Eller skulle vi efter nåt år sitta och säga att en femåring kunde förstått att det skulle bli så?
Tillägg: I kvällens SVT Debatt pratade Mohannad Yousif om att ”1 miljard muslimer blev kränkta” av Vilks rondellhund. Låt vara att många kände sig kränkta, men vem är han att uttala sig om världens alla muslimer? Har han blivit framröstad som deras språkrör? Det blir som när Jimmie Åkesson pratar om vad vanliga svenskar känner och många känner ”nej, du talar inte för mig”. Precis som vi aktar oss för nationalister som pratar om ”svenskarnas” vilja så tycker jag att självutnämnda representanter för världens alla muslimer ska tas med en stor nypa salt. Vilket också påpekades i programmet.
Länkar:
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/ratt-till-fel-asikt-1.1059195
http://axess.se/blog/post/2010/03/11/Konsthatet-breder-ut-sig-annu-mer.aspx
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6750721.ab
http://www.aftonbladet.se/debatt/article6754441.ab
http://zinkweiss.wordpress.com/2010/03/11/vilks-och-yttrandefriheten/
http://axess.se/blog/post/2010/03/12/Mina-fiskar-varma.aspx
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-borjar-bli-dags-att-ga-ur-publicistklubben_4412215.svd
Extremt viktigt och relevant.
Väck mig när Ecce Mohammed har ställts ut i moskéer. Där kan ”Islams kärleksbudskap” skildras med Mohammed i sällskap med läderbögar, transor och smekandes nakna män.
I sedvanlig ordning jämställer idioten och oikofoben Magnus Betnér skändning av kristendomen med skydd av islam. Är han medveten om sin egna dubbelmoral? Minns även ståuppkomedisatsningen ”I ditt ansikte” där syftet var att provocera publiken i respektive sammanhang så mycket som möjligt.
Såhär såg det ut i kyrkan:
…”heltokiga, böghatande, tungotalare” … ”det är helt uppenbart att Jesus var gay”… ”incest”…
Och såhär i moskén:
”judarna i tyskland under kriget var i en klass för sig ” … ”inte ens sovjetunionen lyckades bli en så stor skurk i västvärlden som muslimer” … ”när man ser muslimer i media så är det bara de tokiga”…
Mmmm… han går till en moské för att häckla västvärlden, aftonbladet, kristna och islamkritiker. Vad modigt och banbrytande. Vad ”i ditt ansikte”.
Bra inlägg. Men varför är det så viktig att slå vakt om rätten att provocera? nej det är inte rätt att döda, eller vilja döda, någon för det men jag är beredd att hålla med Betne’r när han säger att en femåring kan räkna ut reaktionerna. Har vi inte kommit längre än att provokationer är enda sättet att starta en debatt eller en disskussion om känsliga ämnen.
Visst, jag tycker att konstnärers och komikers främsta uppgift är att gå i täten för vad som är konventionellt eller vad som anses okej eller tabu men det blir lite löjligt när man hela tiden maste tangera till att häckla varandra.
[...] På SvD:s brännpunkt skriver Per Braun en läsvärd text om Vilks och denna problematik. Den bör man läsa. Mer att läsa hittar man bland annat på Axessbloggen (här och här). En rejält tilltagen länklista finns på Ozymandias Suspensoar. [...]
[...] http://suspensoarg.wordpress.com/2010/03/12/rondellhundar-krankningar-och-yttrandefrihetens-granser/ [...]