Jag skrev artikel i Ergo till deras sista vårnummer som handlar om SLU och pojkars undermåliga betyg. För er som inte får tidningen i brevlådan så är internetlänken här.
Eller läs den här nedan:
>>Korkade killar?<<
Pojkar får allt sämre betyg i skolan och män är idag underrepresenterade inom högre utbildning. Är orsaken en föråldrad manlighet som hämmar pojkars prestationer eller rör det sig om strukturell diskriminering? Oavsett vilket måste frågan lyftas upp på dagordningen, skriver Ivar Arpi.
Av all kvotering till högre utbildning i Sverige är 94 procent till gagn för manliga sökande. Mycket tydligare än så kan knappast könsmaktsordningen bli. Eller? Snarare tvärtom. Nyligen dömdes SLU för diskriminering eftersom de kvoterat in alltför många manliga sökande. Samtidigt blir betygsskillnaderna mellan killar och tjejer allt större och kvinnor dominerar idag hela högskolan utom ingenjörsutbildningarna. SLU-fallet aktualiserar en könsproblematik som vi är ovana att hantera: när män faktiskt är det svagare könet.
I den svenska lagen finns idag utrymme för en viss positiv särbehandling, vilket dock SLU vida översteg: det gick 38 kvinnliga sökande per varje manlig. Alltså fanns det alldeles för få kvalificerade manliga sökande. Samma sak gäller de numera helt kvinnodominerade läkar-, tandläkar- och psykologutbildningarna. Även privata gymnasieskolor (med höga antagningskrav) samt andra prestigeutbildningar på gymnasiet (franska sektioner, IB och så vidare.) domineras av tjejer. Av dem som läser på högskola eller universitet är runt 70 procent kvinnor. Dessutom slutför kvinnor i högre grad sina utbildningar och gör det snabbare. Killar har alltså sämre betyg än tjejer, oavsett klasstillhörighet och etnicitet.
Den omdebatterade snedrekryteringen till ingenjörsutbildningarna beror, till skillnad mot bland annat SLU-fallet, inte på att kvinnor inte är kvalificerade. Skälet är att de helt enkelt inte söker sig dit och att tjejer i högre grad än killar hoppar av just dessa utbildningar. Åtgärden är här någorlunda enkel: locka fler kvinnor till ingenjörsutbildningarna och undersök varför många tjejer hoppar av!
Om man däremot vill komma tillrätta med antalet killar på prestigeutbildningarna krävs det mycket mer omfattande åtgärder. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många killar med bra betyg. Killarna har som grupp inte givits samma möjligheter att genomskåda den dolda läroplanen som flickorna. De har helt enkelt svårt att tolka skolkoderna.
Högskoleprovet har under många år kritiserats för att det anses favorisera män. Anledningen är att killar där alltid har fått bättre resultat trots att betygsskillnader mellan könen parallellt har ökat. Därför har man på Högskoleverket lagt manken till för att utreda orsaken, vilket är välkommet. En vanlig spekulation kring orsaken är att intelligenta killar med dåliga betyg har en andra chans på högskoleprovet, medan de intelligenta tjejerna avstår eftersom de redan har bra betyg. Men borde man i så fall inte också ställa frågan varför de intelligenta killarna med goda resultat på högskoleprovet ändå har så usla betyg?
Fallet med SLU pekar alltså indirekt på ett växande problem i Sverige: killar presterar allt sämre i skolan medan tjejer presterar allt bättre. Borde inte vårt genusperspektiv räcka till för att se även det negativa som specifikt drabbar killar? Den enda statliga utredningen på området är från 2005, skriven av Mats Björnsson. Han menar att det bland pojkar finns en anti-pluggkultur som undergräver deras skolresultat. Samtidigt trycker han på att mer forskning måste till eftersom ingen egentligen vet orsaken till de allt sämre skolresultaten. Mats Björnsson framför tesen att det rör sig om att pojkar fortfarande uppfostras enligt en traditionell och förlegad manlighet vilken lämpar sig dåligt för skolan. Killar har motivationsproblem, därför är de mer sällan ”pluggisar”. Han menar att samhället välkomnat att den traditionella kvinnorollen alltmer frångåtts, vilket dock inte skett på motsvarande sätt för pojkar. Fortfarande är det fysiska förmågor som anses mest önskvärda, vilket också syns i att pojkar idag har bättre betyg i Idrott och hälsa, medan tjejer har bättre betyg i alla andra ämnen.
Frågan är dock om det verkligen handlar om att pojkar borde ”skärpa sig” eller om det kanske finns en strukturell diskriminering i skolan. Ett första steg när man analyserar strukturell diskriminering borde väl vara att se vilket kön som dominerar inom domänen man analyserar. Samtidigt med de ökande betygsskillnaderna har läraryrket blivit om möjligt ännu mer kvinnodominerat; hela 82 procent av alla grundskolelärare är kvinnor, enligt Högskoleverkets statistik. Är det verkligen en slump att dessa två trender sammanfallit?
En antydan till att det inte är någon tillfällighet är att pojkars betyg sänks oftare än tjejers i förhållande till deras resultat på nationella prov. I en färsk avhandling från Högskolan i Jönköping, med titeln ”Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola”, visar genuspedagogen Victoria Carlsson-Wahlgren bland annat att när gymnasielärare bedömer betyg så halkar andra egenskaper och beteenden med till nackdel för killarna. Varför tvistar inte de lärde mer om detta? Om högskoleprovet korrelerar med intellektuell förmåga på samma sätt som betyg så tyder det på att det finns strukturer i skolan som diskriminerar killar. Orsakerna bakom fenomenet behöver studeras ingående, är det kvinnlig dominans i läraryrket och strukturell diskriminering, eller kanske en undermålig uppfostran av pojkar? Enligt Victoria Carlsson-Wahlgren är även homosocialiteten mellan killar mer avgörande än för tjejer vilket gör dem känsliga för ”tönt-stämpeln” som ofta tas fram när de presterar bra i skolan. Fortfarande betraktas, enligt Björnsson, studier som feminint vilket försvårar det valet för killar.
Och nej, killar klarar sig inte ändå. Vilket är en vanlig reaktion på det hela. De killar som klarar sig tillhör inte samma klass som de som trillar ut ur skolan. Medelklasskillar klarar sig någorlunda och då speciellt de med akademikerföräldrar. De män som går ut skolan med undermålig läsförståelse har av Agneta Stark, gammal stödstrumpa och docent i företagsekonomi, träffande beskrivits som “kunskapssamhällets dinosaurier”, vilket sammanfattar dagens och framtidens behov av deras förmågor.
Hela diskussionen om betygsskillnader aktualiserar frågan om vilken inställning samhället har till snedrekrytering och diskriminering. Här är det manliga könet mest utsatt. Idén att kvinnor är det svagaste könet i alla lägen är fortfarande så allenarådande att det skymmer sikten även där det alldeles uppenbart inte stämmer. I bästa fall är det okunnighet och ointresse som gör att inte mer resurser läggs på att utreda orsakerna till pojkars dåliga betyg. Och är orsaken till pojkars dåliga betyg en föråldrad manlighet som lägger sig i vägen eller att pojkars prestationer bedöms oförmånligt? Rör det sig om strukturell könsdiskriminering eller något annat? Det står i alla fall utom allt tvivel att pojkar har hamnat rejält på efterkälken vilket ingen tjänar på. Förhoppningsvis kommer frågan att bli mer prioriterad i en snar framtid.
[Inlagd 090512]
Jag har fått för mig att killar är mycket beroende av det sociala i gängen. De blir nördar om de kan för mycket. Att tjejer blir bättre på att plugga tycker jag känns som att de är bättre på att lyda och att underordna sig, vilket känns gammeldags det med.
Ska vi skylla på att de kvinnliga lärarinnorna inte förmår uppfostra killarna? Du kan inte uppfostra ett gäng, även om du har uppfostrat var och en. En tjej ska vara duktig i skolan, noggrann och svara rätt. En kille ska bara sitta av tiden för att sedan lära sig allt nödvändigt på fritiden. Vilka är mest aktiva på fritiden? En tjej kanske lydigt sitter och pluggar för att hon tänker på framtiden, medan killen har kompisar och aktiviteter som passar bättre för behovet att röra sig.
Jag skulle säga att skolan diskriminerar alla de unga därför att den inte anpassar sig efter deras förutsättningar. Min erfarenhet är att det bildas gäng som fullständigt tar över skolorna genom skränande och makt. Tjejerna blir onödigt tjejiga och killarna onödigt killiga. Trots allt prat om jämställdhet är det samma mönster för dem som växer upp. Som sagt, jag tror att skolan förstärker skillnaderna så som den ser ut.
Hur var det på 60-talet?
Bra artikel! Känn dig bevakad! (Ehh, alltså inte på ett dåligt sätt, utan i min RSS-läsare)
mycket intressant och välskriven artikel, samt tänkvärd. ska använda den i undervisningen.
Överlägset mycket bättre än Ulrika Knutson om samma ämne i Fokus:
http://www.fokus.se/2009/05/pojkar-diskrimineras-inte/
Blir rätt betryckt av Ulrika Knutssons artikel. Speciellt avslutningen:
”Betygen i sig är inte intelligenta. Betyget kan inte skilja på en slö gosse eller en talangfull kille som använder livet och skoltiden smartare än till att böja tyska verb.Men betygens intelligens räcker i alla fall till att skilja en ambitiös flicka från en nonchalant kille. Och den ambitösa tjejen är än så länge mer beroende av höga betyg för att få en bra start i livet. Hon kan inte lita på att bli vald av killmaffian, på egna meriter.”
Killmaffian? OM hon talar om eliter inom en del områden (CEOs, domare, boards) så har hon kanske en poäng. Men om vi talar om samhället i stort så är hennes världsbild gravt föråldrad.
Den kunskap man lyckas samla in i skolan är en stor resurs senare i livet. Att nonchalera det är att vifta bort hård sanning: den med utbildning står sig bättre i informationssamhället än den utan. Det blir allt svårare att göra karriär utan en akademisk utbildning.
(Paradoxalt nog är det i den eliten där kvinnor är mest jämlikt representerade, den politiska, som formell utbildning är minst viktig. )
Jag tycker Knutssons artikel var mycket bra och kände att hon hittade ett viktigt fel: de oroliga, tysta och lydiga flickorna tar tidigt på sig ansvaret för vad som ska göras i skolan. De blir beroende av beröm uppifrån medan killarna får beröm av sina kompisar när de gör ett snyggt trick med brädan. När killarna sedan kommer på att det krävs plugg tror jag de hämtar igen bristerna rätt snabbt. De har sina kompisar som de har delat så mycket roligt med. En pluggis får ju kanske inte så mycket tid till kompisar. Jag tror de bara får ångest och prestationskrav och tror att de är sina betyg.
Anonym:
Är det samma anonym båda gångerna? I så fall kanske det är bättre att du hittar på ett alias som du använder. Jag rekommenderar Thundercat. Jag vill ha en Thundercat på min blogg
.
(I annat fall) Anonym 2:
Att tro att den kunskap som plugg ger och den uppmuntran dessa ”pluggisar” får kan inhämtas vid behov är rätt korkat. De killar som misslyckas i skolan lär sig att de inte har något att hämta på den fronten. Kommer de från en icke-akademisk bakgrund är risken dessutom ännu större att de ratar högre utbildning helt. Den kunskap man inhämtar under grundskola och gymnasium har man nytta av senare. Att göra kick-flips med brädan eller göra hat-tricks på fotbollsplanen är det inget fel på. Men att tro att den intellektuella kapaciteten utvecklas trots detta är att förläna det manliga könet något slags superkraft (som jag personligen inte märkt av tyvärr).
Problemet du tar upp är dock viktigt: de duktiga tjejerna är den andra sidan av att beköna studier. I min artikel trycker jag på att det är myt att killar alltid klarar sig. Det finns en negativ problematik med den ‘duktiga flickan’. Inte minst kan vi se det på antalet utbrända unga kvinnor som kräver perfektion av sig själva i alla livets områden, simultant, nu, just do it. Samtidigt är det rätt inskränkt att hävda att det inte för med sig en hel del fördelar att vara ‘duktig’. Höga betyg leder till högre utbildning vilken leder till högre lön och hög status. Låga betyg leder ingenvart.
Att homosocialitet är viktigt för killar innebär inte att det gagnar dem. Att det är tjockt med gubbar på höga chefsposter innebär inte att Ronny, Conny och Ali klarar sig bra.
Jag tycker Knutssons artikel är förnedrande mot såväl tjejer som mot killar. Som om de flickorna som är duktiga i skolan är offer istället för smarta och kreativa! Nästan som att ett högt betyg är något nedvärderande och tecken på feghet och ett byråkratiskt sinnelag! ”Duktig idiot”, typ. Hon skriver till och med att tjejer är mindre kreativa än killar!! Hennes ärende är krasst, nämligen att aktivt vara ointresserad av en uppenbart negativ könsskillnad. Att skyffla problematiken under mattan. En problematik som vi därtill endast nyligen börjat forska om i Sverige. På något sätt låter hon nästan som en av de pappor hon beskriver. Men jag har ytterst svårt att tro att Ulrika Knutsson råder sin eventuella son att AVSTÅ från att läsa läxor och istället brottas med polarna en stund till.
Vad ska vi lära oss av Knutssons artikel då? Att denna situation med pojkar som det går dåligt för är oviktig för att duktiga tjejer har det värre? Att gubbarna i toppen kommer gagna skejtande pojkar med underkänt i alla kärnämnen? Jag betackar mig för det och vidhärdar att vi måste öppna ögonen för att det finns situationer och lägen där pojkar/killar/män har det svårt.
Är det inte väldigt luddigt att gå i skolan? Jag hörde att föräldrar börjar betala sina barn för att de ska göra sina läxor eller höja sina betyg. Ett bra tag har vi behandlat barn och ungdomar som att vi inte får utnyttja dem som arbetskraft. Det är okej att de arbetar ihop till moppen eller ridhästen. Många lärare påstår att skolan är barnens arbetsplats. Skulle betygen vara lönen? Betygen ses ju också som något som bekräftar om man är dålig eller bra, eller rent av misslyckad. Är det hälsosam barnkonvention? Skolans värld och verkligheten är tydligen helt skilda åt.
Om nu majoriteten av barnen är funtade så att deras hjärnor vill ha snabba belöningar istället för ett diffust betyg som ska användas tillsammans med arbetsintyg, rekommendationer, och ett vårdat intryck, varför inte anpassa skolan till dem? Om det gäller att vi vill att de ska lära sig sådant som de inte själva fattar vitsen med, borde de inte få betalt för det arbetet? Jag är själv emot att samhället är så kapitalistiskt, och det skulle säkert gå åt skogen om lön infördes i skolan, så jag vet inte varför jag ens vill föreslå detta, men jag försöker knäcka denna nöt. Det är något som känns fel med hela skolan tycker jag.
Det är förresten inte en nöt utan det handlar även om världspolitiken. Har vi i Sverige råd att låta våra ungdomar vara sämre utbildade gentemot andra länders?
Jag tänkte på ett samhälle uppbyggt kring skate där skollärarinnan kanske skulle vara helt tafatt. Då skulle den lille trickåkaren bli lärare åt henne istället. Det kanske är som du säger att de flesta lärarna är av kategorin duktiga kvinnor, och att det faktiskt blir en kulturkrock för många att möta denna pedantiska människa. Helt plötsligt kanske man vill svära ännu mer och vara ännu slöare på skolan. Jag vet inte, jag bara anar.
Låga betyg leder väl till att man tvingas ta de jobb som blir över? Att man får anpassa självkänslan. Menar du att om alla hade bra betyg skulle alla klara sig bättre? Då skulle företagen väl bara få fler att välja på, och de skulle välja dem de brukar i alla fall.
Du vill att det är 50/50 på högre utbildningar? Det tycker jag med. Vi ska väl dela på ansvaret! Vad som händer just i högstadiet är väl att tjejernas utveckling och killarnas går isär rent biologiskt, men det tar skolan ingen hänsyn till. Tyvärr har jag inga förslag än, men jag ska fundera på det… något borde kunna göras.
Hoppsan, jag glömde lite…
Till våra barn här i rika Sverige hör en hel industri kopplad. Barnen idag är mycket mer medvetna om att deras aktiviteter kostar pengar, skulle jag tro, än förr. Du kan inte komma med vilken cykel som helst, du måste ha moppe, spel, dyra kläder, vara cool, få skjuts till aktiviteter och betala klubben. Tänk dig då om du har superkonservativa föräldrar som inte ger dig veckopeng eller just det som marknaden vill att du ska ha i den åldern. Du blir jättestressad. Då kommer min lösning: Du kunde få lön i skolan och använda pengarna på ditt fritidsintresse.
Nästa problem skulle väl bli att vissa barn blev arbetsnarkomaner, eller så rika att de kunde köpa andras arbete och bli riktigt mäktiga. Eller så sparar de till utlandsresan, eller insatsen.
Men jag tror högern vill att inte ens de som studerar på univeritet/högskola ska ha bidrag, utan de ska jobba samtidigt. Skulle mitt förslag vara ett vänsterförslag månne?
Thundercow:
Lysande pseudonym
!!
Höga betyg ökar valmöjligheterna. De med låga betyg tvingas i mycket större utsträckning ta det som erbjuds.
Kunskapen man inhämtar i skolan ska väl å ena sidan anpassa en till den värld vi lever i ochh ge en förmågor som lämpar sig för den, å andra sidan göra oss till bra människor med humana värderingar. Därför kanske skate faller lite utanför läroplanen.
…tills ni ser en flock thundercows komma grindande nerför trappräckena ja, för då har världen förändrats!