94% av all kvotering till utbildningar i Sverige är till gagn för manliga sökande. Mycket tydligare än så kan knappast könsmaktsordningen bli. Eller? Nej, men snarast den ordning som gynnar kvinnor.
I DN står det att Sveriges Lantbruksuniversitet nyss blivit dömda av Uppsala Tingsrätt för könsdiskriminering mot kvinnor. Det rör sig om 44 kvinnor som nekats utbildningsplats nu tilldöms 35 000 kr i skadestånd vardera. Det blir 1,5 miljoner i allt. Kvinnor drabbbas ofta när de söker sig till högstatusutbildningar såsom läkare, tandläkare och psykolog.
SLU-historien är intressant av flera skäl. Oftast brukar diskussionen kring kvotering handla om huruvida det är rätt metod för att motverka mansdominans inom olika områden, till exempel på ingenjörsutbildningar och chefspositioner. Kommer domen mot SLU att bli prejudicerande för andra fall av kvotering? Även när det hjälper kvinnor? Men fokusen nedan ligger på den bakomliggande strukturen till diskrimineringen.
I lagen finns idag utrymme för en viss positiv särbehandling , vilket dock SLU vida överstigit enligt domstolen. Anledningen till att de gått över gränsen är troligen att det helt enkelt finns för få kvalificerade manliga sökande. Samma sak gäller de redan kvinnodominerade läkar-, tandläkar- och psykologutbildningarna. Frågan som dyker upp är: är kvinnor helt enkelt smartare än män? Det vore en bekväm förklaring till varför kvinnor får bättre betyg i grundskolan och gymnasiet. Och till varför privata gymnasieskolor (med antagningskrav) samt andra prestigeutbildningar på gymnasiet (franska sektioner, IB och så vidare.) totalt domineras av tjejer. Det borde också förklara varför 60-70% av de som läser på högskola eller universitet i Sverige är kvinnor samt att kvinnor i högre grad slutför sina utbildningar och dessutom gör det snabbare. Om vi de senaste åren lyckats motarbeta samhällets patriarkala strukturer, framgångsgraden är en diskussionsfråga, blir kvinnors överlägsna intellekt nu alltmer synligt eftersom de inte längre motarbetas i samma utsträckning. Anledningen till snedrekryteringen till ingenjörsutbildningarna beror däremot inte på att kvinnor inte är kvalificerade utan att de helt enkelt inte söker sig dit, samt att tjejer i högre grad hoppar av just dessa utbildningar. Åtgärden är här någorlunda enkel: locka fler kvinnor till ingenjörsutbildningarna!
Ifall man däremot vill komma tillrätta med antalet män på prestigeutbildningarna krävs det mycket mer omfattande åtgärder. Detta eftersom det helt enkelt inte finns tillräckligt många killar med bra betyg. Är detta ett problem? Ifall ”könskriget” är ett nollsummespel blir ju varje insats för att hjällpa det ena könet lika med att motverka det andra. Likväl, när det nu är killar som gynnas av positiv särbehandling verkar stödet till metoden minska drastiskt.
(Hermione är skolans bästa elev, men Ron kan knappt läsa. Bra förebild för pojkar? Han är ju så söt ändå.)
Högskoleprovet har under flera år kritiserats för att det anses favorisera män. Anledningen är att killar och män alltid fått bättre resultat på det trots ökande betygsskillnader mellan könen. Därför har man på Högskoleverket lagt manken till för att utreda orsaken till detta, vilket är välkommet. En spekulation har hittills varit att intelligenta killar med dåliga betyg har en andra chans på högskoleprovet, vilket de intelligenta tjejerna med bra betyg inte behöver. Borde man då inte också ställa frågan varför de intelligenta killar som får så bra på högskoleprovet ändå har så fatalt usla betyg? Dessutom kan man jämföra med amerikanska motsvarigheten SAT som även de högpresterande tjejerna gör. Även där presterar männen bättre på provet men har överlag sämre betyg. Mönstret är dock inte alls lika tydligt i övriga Europa vilket borde få oss att lyfta på ögonbrynen eftersom vi bor i det land som annars ligger i framkant vad gäller jämställdhet
Fallet med SLU uppmärksammar alltså indirekt ett gigantiskt problem i Sverige: att killar presterar allt sämre i skolan medan tjejer presterar allt bättre. Fortfarande har man i Sverige inte tagit detta problem på allvar eftersom vi har ögonen riktade mot den diskriminering som drabbar kvinnor. Borde inte vårat blickfång räcka till för att se även det könsbetingt negativa som drabbar pojkar och män? Den enda statliga utredningen på området, av Mats Björnsson, är från 2005 och lyckas bara konstatera att killar spelar för mycket dataspel samt att de borde lämna den traditionella manligheten bakom sig. Samma slutsats drar Mats på Newsmill den 24 mars i år. Gamla mansideal alltså, det är den bästa förklaringen? Mats Björnsson menar att samhället välkomnat att den tradtionella kvinnorollen lämnats bakom, vilket dock inte skett på motsvarande sätt för pojkar. En sak han missar, och som ofta förbises när man diskuterar pojkars betyg, är att killar inte alltid presterat dålig i skolan utan att de sedan 60-talet fått det allt svårare. Genusmagazinet menar istället att det är myten om lathet som ligger bakom de låga betygen. Idag är det bara i ämnet idrott och hälsa som killar har högre betyg, inte ens i matematik som de annars förväntas presterar bra i har de behållit goda resultat. Genusmagazinet skriver: ”Sanningen är snarare att det delvis är en strukturell diskriminering av pojkar, som resulterar i att pojkarna går ut grundskolan med sämre betyg än flickorna, i samtliga ämnen utom gymnastik”. Samtidigt med de ökande betygsskillnaderna har läraryrket också blivit alltmer dominerat av kvinnor. Det är nog ingen slump att de två trenderna sammanfallit. Och troligtvis är det inte heller är en slump att det nästan bara är Mats Björnsson i hela Sverige som lyfter frågan, såväl 2005 som nu. Inte en enda ledarsida har skrivits och inte heller har någon tv-debatt handlat om ämnet. På sajten http://uppsatser.se framgår det att fler universitetsuppsatser skrivits om att tjejer har sämre betyg i Idrott och hälsa, än det har skrivits om att killar har sämre betyg i alla andra ämnen.
(Matches made in hollywood, men kanske inte en kvinnas främsta fantasi att bli ihop med en under-achieving fatboy.)
Dessutom är det bevisat att kön är viktigare faktor bakom betyg än både klass och etnicitet, det vill säga skillnaden mellan könen består i alla klasser och etniska grupper. Dessutom sänks killars betyg oftare än tjejers i förhållande till deras resultat på nationella prov. I Genusmagazinet skriver man såhär: ”I internationella jämförelser av elevers studieresultat, uppvisar svenska pojkar exempelvis bättre resultat än svenska flickor i ämnen som naturvetenskap och matematik. När betygen sätts så är det dock flickorna som i genomsnitt får högre betyg än pojkarna i dessa ämnen.” Orsakerna därtill? De lärde tvistar INTE tillräckligt. Detta är i stort sett en non-issue i svensk politik och media. För alla som är tycker att jämställdhet mellan könen är viktigt borde uppmärksamma det här.
Och nej, killar klarar sig inte ändå. De killar som klarar sig är inte de killar som trillar ut ur skolan. Medelklassmännen klarar sig någorlunda och då speciellt pojkarna med akademikerföräldrar. De som går ut skolan med undermålig läsförståelse är till störst del män. De har beskrivits träffande som ”kunskapssamhällets dinosaurier” vilket också sammanfattar samhällets behov av dem idag och ännu mer i framtiden. Ifall högskoleprovet korrelerar med förmåga på samma sätt som betyg så är denna situation ett tecken på att det finns strukturer i skolan som motverkar killar. Orsakerna bakom behöver studeras ingående, är det kvinnlig dominans i läraryrket och strukturell diskriminering, vår uppfostran av pojkar eller biologiskt att pojkar mognar senare som är orsaken?
Hela diskussionen aktualiserar frågan om dominans verkligen är dåligt när det är kvinnor som dominerar? De system av positiv särbehandling, och även kvotering, som är tänkta att hjälpa kvinnor verkar nu börjat få motsatt verkan. Anledningen är ju att kvinnor faktiskt i massiv skala flyttat fram sina positioner och till och med börjat dominera områden som tidigare var mäns arena, läkaryrket är ett bra exempel. Och reaktionerna uteblir inte. För världsbilden att kvinnor är det svagaste könet alla lägen är fortfarande intakt, till och med på områden där detta alldeles uppenbart inte stämmer.
Jag är emot kvotering oavsett om det är på grund av kön, etnicitet, sexualitet eller whatever. Därför tycker jag att domen mot SLU är berättigad. Däremot tycker jag att positiv särbehandling kan vara bra som verktyg för att jämna ut könsskillnader och öka integrationen. Jag anser att det i bästa fall är kunnighet/ointresse och i värsta fall könsdiskriminering att inte uppmärksamma den bakomliggande strukturen till fallet med SLU. Pojkarna har hamnat rejält på efterkälken och det tjänar ingen på. Förhoppningsvis kommer frågan att bli viktigare i framtiden.
OBS! Märk väl att jag påstår inte att det inte finns strukturer och mönster som motverkar kvinnor att till exempel nå chefspositioner och få professurer. Jag menar emellertid att det finns utrymme för att även erkänna de strukturer som motverkar killar. Detta inlägg är alltså inte en maskulinistisk protest om något slags kvinnovälde (i falsett a la Pär Ström).
SLU-fallet: http://dn.se/nyheter/sverige/utbildningsplatsen-ar-anda-forlorad-1.833792
http://dn.se/nyheter/sverige/slu-tvingas-betala-15-miljoner-i-skadestand-for-konsdiskriminering-1.833661
http://dn.se/opinion/debatt/lat-antagning-till-hogskola-skotas-med-lotteri-1.832693
Missgynnade på högskoleprovet: http://www.dn.se/nyheter/sverige/1.602069
http://www.dn.se/nyheter/sverige/samre-studieresultat-for-intagna-via-hogskoleprovet-1.602069
Kön viktigare än klass: http://www.dn.se/opinion/debatt/kon-viktigare-an-klass-for-prestationen-i-skolan-1.383070
Fler pojkar får sänkt betyg: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barnunga/artikel_304798.svd
Gamla mansideal slår ut pojkarna: http://www.newsmill.se/artikel/2009/03/24/pojkarna-riekar
Myten om lathet: http://www.genusmagazinet.se/?p=443
Nyutgiven men av mig oläst avhandling på ämnet: http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:174228
Andra bloggar: http://lumaol.wordpress.com/2009/03/26/pojkars-skolprestationer-igen-och-igen/
http://granddetour.blogspot.com/2009/02/i-skuggan-av-unga-kvinnor-i-blom.html